Igår var vi och hämtade biljetterna till New York-resan. Jag trodde inte att jag hade någon direkt resfeber, men har insett att jag gärna talar om för folk jag känner - och folk jag inte känner - att jag ska dit. Om jag handlat nåt, ja nog klämmer jag ur mig att jag ska till New York nästa vecka. Och i mail oavsett vem det är till, så lyckas jag också få med det på något vis, så ja - jag har nog lite resfeber.

Men mest är jag spänd över att vara från barnen i så många dagar! De ska bo hos sina kusiner från onsdag - tisdag och så länge har vi aldrig varit borta från dem.

Det kommer naturligtvis att gå jättebra, men jag kan ju inte låta bli att noja mig lite. Det ska dock bli vansinnigt kul att åka iväg!

Igår fick jag förfrågan om att springa Vårruset i maj. Fem kilometer. En evighet för otränad kropp. Men i samma veva såg jag ett inlägg på Facebook från en väninna som nått sin målvikt efter andra barnet och gått ner 19,1 kilo. Så himla duktig! Så jag tänkte att det är fint att sätta upp mål så jag sa ja till Vårruset. Så mycket rusande vet jag inte om det blir, men jag testade igår och sprang i alla fall i två kilometer innan jag gick över till rask promenadtakt och det var i alla fall rekord. Och rundan igår blev 4,25 km så det närmar sig halvmilen åtminstone.

Men sen var jag trött i kroppen och efter bastubad med barna med tillhörande Bamseläsningen var vi alla ganska slut. 

Somnade som vanligt i Oskars säng. Tänk så olika det kan vara. Det ena barnet säger man godnatt till och går ut och så är det bra med det. Det andra barnet tycker att sova är det tråkigaste som finns och kräver mycket sagoläsning, kill på ryggen och hålla handen innan han kan somna. Och då somnar ju jag också. Innan klockan ens är nio på kvällen.

Idag får Andreas sköta den biten av läggningen så jag håller mig vaken lite längre:)

Trevlig Onsdag!

/Mia

En liten påminnelse om vem som vinner av vår och vinter..  

Emmagumman gungar

4-gott slår igen.

Ytterligare en butik som inte bär sig på Masthuggstorget.

Det är svårt att fylla Skivhuggets gamla lokaler. 

Vill göra allt som brorsan gör,
man det är svårt när man inte fattar det där med pedaler, men det går allt fint att göra på sitt eget sätt också:)