Hämtade en studsande glad 4-åring förut som varit på kalas hos en dagiskompis. Oskar älskar verkligen kalas och idag var det första gången han var på födelsedagskalas hos en kompis utan att någon förälder vad med. Men det gick hur bra som helst.

Det är bara att konstatera att han börjar bli stor nu!

Häromdagen satt han och längtade tills han skulle fylla fem. För då skulle han få ha kalas igen. Det är ju lite väl tidigt att längta tills nästa födeledagskalas när man nyss fyllt fyra. Men jag sa till honom att man ju kan ha kalas ändå, trots att man inte fyller år.

Till sommaren till exempel. Då kan Oskar och hans kompisar ha ett sommarparty i trädgården. 

"Jaa!" sa Oskar, "och då ska vi ha PARTYHATTAR!"

Mycket viktigt tydligen:) Och sen började han planera vilka han ska bjuda och vad de skulle göra.

Sen längtar han väldigt mycket tills dess han ska fylla sex år för då ska han börja i skolan. Jag berättade att jag är 35 och frågade om han visste hur mycket jag fyller nästa gång. Oskar tänkte efter och svarade efter en stund:

"Då blir du 36...men...vad börjar du då?"

Jag: "Hmm...jag börjar nog ingenting, jag bara fortsätter".

Det kanske ÄR dags att börja i skolan vid 36. Jag ska nog kolla upp om det finns något kul man kan läsa på distans.

Annars kan man ha ett stort kalas. Det funkar det också.

Nu kom Andreas hem. Han har gått en kurs i att "åka-skridskor-på-sjön-och-trilla-i-vattnet-och-ta-sig-upp-igen". Två gånger. Jätteviktigt att kunna, men hu vad kallt! Jag tror jag håller mig borta från sjöarna tills man trillar i frivilligt i sommar i stället.

/Mia