De här nostalgivågorna fortsätter att komma.

I helgen var jag ju och hälsade på min barndomsvän Malin. Vi har känt varandra i nästan hela livet och har såklart massor av roliga barnsomsminnen.

Men gissa om vi skrattade då hon hade hittat ett gammalt kassettband från 1984 (då vi var 9) där vi hade spelat in oss själva. Vi sjöng och berättade historier.

Så himla roligt.

Och då sjöng vi kanske inte de mest självklara poplåtarna. Nej, här var det Evert Taube som gällde.

"Ja det är krig och politik som har fördääärvat vår jord"

Och efter det en snopp-vits där jag drog poängen innan historien var slut.

Och Malin berättar vitsen om den inslagna rutan. 

Och så fortsätter det. 

Ett tidsdokument på ett helt annat vis än det vi har på Mubarak:)

Och som om inte det var nog så hade min lillebror Anders gjort en spotifylista som citat: "Här får du en lista med låtar som jag minns att du spelade på kassettband från att jag va liten till att jag gick på högstadiet eller nåt sånt."

Och det var verkligen på pricken.

Jag och Andreas har ikväll dansat tryckare till Bryan Adams "Heaven", Emma diggade till Beach Boys och jag blev sugen på att se Lost Boys igen.

Listan? Den hittar ni här:

http://open.spotify.com/user/supercranky/playlist/2wBXfA0YPpkROk29W5jz3s

NU ska jag ge mig:)

/Mia

Jo, det är faktiskt sant. Men jag kommer till det.

Jag och Andreas hade fått en övernattning på hotell i bröllopspresent och denna gick ut sista febrari i år, så vi beslutade oss för att ta en tågtur till Stockholm. Jag hade bokat resan redan i november för att få bra tågbiljetter, men först bokade jag fel dag och sen hörde SJ av sig nån vecka innan resan och då var hemreseturen inställd! Tur och väl var de så vänliga att vi fick en ny resa ungefär samma tid, fast med X2000 istället. För samma pris. Så det var ju bara att tacka och ta emot.

    Lite bra böcker - och en iPhone med Arga Fåglar

får vilken resa som helst att gå som på räls, haha.   

Men att det skulle komma 30 cm nysnö till dess vi åkte upp var inte riktigt med i planeringen. Alla bussarna i storstockholm var inställda och det var allmänt kaos. 

Och vi hade med oss syskonvagnen. Jippi.

Jag har dock en stark make och han drog vagnen över oplogade trottoarvallar så det stod härliga till och vi tog oss fram till hotellet och beslutade oss för att hänga där. Det var liksom ingen idé att ge sig ut till Junibacken eller på någon annan liten tur. Dessutom hade Oskar fått ännu en släng av sin feber som han hade haft under veckan så han var inte riktigt i form. Tyvärr var det två timmar till incheckning. Två timmar kan vara ganska lång tid i en lobby, men restaurangen fick sitt och souvenirshoppen fick sitt. Sen kom vi till slut in på vårt rum som var liiite mindre än jag tänkt. Man kan ofta se på tv:n hur standarden är på rummet och vår tv var liten som ett frimärke. Men det var ändå helt ok.

Min He-Man

Ett så kallat tidsdokument: Första bilden är från ett hotell i Kairo 12:e mars 2005. Den andra från ett hotell i Stockholm 11:e februari 2011. Mubarak avgår och är med i tv:n i bakgrunden. 

   Kolla, bäddsoffan är ju nästan stor nog för både pappa + barn...

men barnen valde ändå att trängas med modern - i vanlig ordning.

Men det huvudsakliga skälet för resan var att få träffa kompisarna i Stockholm och lördagen blev jättebra! (Förutom spårvagnsincidenten) Solen sken så vi valde att gå in i ett murrigt museum - Vasamuseet. Det är ett suveränt museum. Barnen kunde springa fritt och vi vuxna kunde både prata lite och kolla på den gamla båten. Som ju har en otroligt intressant historia med allt runtomkring. Lite mer intressant nu än när man var där som barn:)

Vasaskeppet. Större och äldre - och mer intressant- än man tror.

Men så hände ju den där spårvagnsolyckan då. Ja, de har en spårvagnslinje i Stockholm. Jag hade helt missat det, men vi åkte mellan Sergels torg och Djurgården. Och på tillbakavägen tvärnitade plötsligt spårvagnen! Det kom en taxi på spåret, som antagligen liksom jag, missat att den existerade.

Det var en rejäl inbromsning och stackars Emma, som låg och sov i vagnen var ju helt oförberedd och slungades framåt och fastnade antagligen med foten på något vis för efteråt var hon så himla ledsen. Vi förstod att det var något med foten och när vi kom fram kunde hon inte stödja på den. 

Emma med lindad fot.

Vi väntade dock tills vi kom tillbaka till Floda innan vi for och kollade upp foten och fick idag veta att den inte var bruten utan stukad och hon kommer förhoppningsvis att kunna gå om några dagar igen trodde de.

Sjukvården har varit så himla bra! Vi fick tid kl 10 och kl 13 var det klart. Då hade vi alltså varit i Floda, fått remiss till Alingsås, röntgat, väntat lite, träffat sköterska och sen träffat läkare. Supersmidigt.

Under helgens gång har vi dessutom:

Tappat Pippi vid busshållsplatsen här hemma (som räddades och har returnerats)

Fått med två vänstervantar till Oskar (notera: otroligt viktigt med en av varje)

Dragit sönder mitt halsband på tåget (lite stressigt att gå av med allt tydligen)

Tappat Emmas ena vante (återfunnen utanför Gyldbergs)

Umgåtts 8 vuxna och 8 barn på lördagskvällen (supertrevligt!)

Summa Summarum så var det förutom Oskars feber och Emmas fot en jättetrevlig helg och att bo i Gyldbergs källare var långt mycket bättre än att bo på hotell. Jag önskar bara återigen att någon kunde skynda på med uppfinnandet av teleportören så att det slapp vara så långt till vännerna. Det var så kul att träffa dem igen och jag hoppas att det inte dröjer för länge innan nästa gång (konstaterade att det var två år sen jag var i Stockholm sist)

Stort tack för denna gång!

I morgon får Andreas vara hemma med vår halta dotter och jag ska visa mig på kontoret. Om jag minns var det ligger.

Go' kväll!

/Mia

Stockholm By Night - februari 2011