...det händer tyvärr inte lika ofta som förr, men det händer.

Att få en nästintill okontrollerbar känsla av fniss i kroppen och börja skratta så man gråter. Jag minns gånger i skolan då det hände - när det inte FICK hända, under någons föredrag eller liknande. Då var det bara att försöka bita ihop. Bryta ihop. Och komma igen.

Under förra veckan fick jag dock tre skrattanfall som inte gjorde något, det var bara trevligt att bubbla lite. Det var dels när jag läste på "damnyouautocorrect.com" vilken som helst, det var bubbel i magen och tårar på kind.

Sen var det när vår Prao-elev visade upp en dialog hon skrivit till ett av våra spel. Också hysteriskt och oväntat roligt.

Och så igår, när vi lekte kurragömma hemma och jag gömde mig i trappan när Andreas letade. Man syns ganska bra i en trappa. Speciellt när man har en man som är 1,90 och ser över räcket typ... 

Men det var gott att skratta.

Och ett gott skratt förlänger livet. Tjo!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har en annan blogg nu: barasakermanser.wordpress.com Välkomna dit:)...

I natt drömde jag att jag var i Australien. Varför har jag ingen aning om. Bodde i en jättekonstig lägenhet, med konstiga människor och allt var allmänt konstigt. Så träffade jag plötsligt på Olle och Putte från förra jobbet. De var fulla och sentime...

Vi fick till två fina rätter i helgen. I går blev det "Cattas Fläskfilé" och idag blev det en riktig söndagsmiddag med hel kyckling i lergryta. Att jag dessutom lyckades klämma in en trerätters på Aludden i Lerum tillsammans med min bokcirkelgrupp på...

Så har det varit barnmarknad igen. Vi lämnade in en hel hög kläder och leksaker i fredags och sen stod jag och häckade utanför Hästhagenskolans gymnastiksal vid halv nio på lördagsmorgonen och såg kön växa bakom mig.  Som tur var hade de som höll i...

Förra helgen var det dags för hemvändarhelg. Det är även en helg för många andra att vända näsan mot Värmland. I tre dagar vallfärdar tusentals människor till den vanligtvis sömniga lilla orten Årjäng, min lilla hemort. Årets Årjängsmâten var ett fak...