Vi fick massor av plommon i år. Först tänkte jag att det finns väl inget vettigt man kan göra med dem förutom att käka dem som de är, men så hittade Andreas ett recept på plommonmarmelad på en blogg. Vi provade det och det blev fantastiskt gott - och var hur enkelt som helst att göra!

Här kommer receptet, som bloggaren fått från en resa till Pitlochry i Skottland (I vår variant hade vi syltsocker i stället och ingen kanel, viktigt att burkarna är riktigt rena, koka dem innan.)

Plommonmarmelad:

• 1,4 kg Viktoria-plommon
• 1,4 kg strösocker
• 450 gram russin
• 2 apelsiner

Dela och kärna ur plommonen, skär i grova bitar. Dela apelsinerna och skär bitarna i fina strimlor. Blanda plommon, socker, russin och finskurna apelsiner i en stor skål eller gryta. Rör om ordentligt och låt stå över natten. Kokas i 30-45 minuter.

Ett tips är att lägga i en kanelstång som tas bort innan sylten hälls upp på burkar.

Varför inte testa gula Reine Claude-plommon, lime och gula russin eller sultanas-russin istället för vanliga russin (men hoppa över kanelstången om du gör denna variant).

Det kan ta några dagar innan marmeladen stelnar riktigt.

(hela blogginlägget och kommentarer hittar ni här:

http://anneshus.wordpress.com/2011/08/14/plum-pot-fran-pitlochry-den-i-sarklass-godaste-plommonmarmeladen/)

Nykokt plommonmarmelad

    rostat bröd med marmeladen var en hit!

Jag har inga gröna fingrar. De är rätt färglösa när det kommer till att odla saker och ting. Men ambitionen finns där och jag försöker år efter år. Jag har försökt odla morötter tre år i rad - utan att lyckas.

Jag sår olika sorters blommor och grönsaker och inget kommer, eller så kommer det lite så att man hinner få upp hoppet innan allt är borta.

Jag vet inte om det är jorden, mördarsniglar, skator eller bara extremt dåligt handlag med den här typen av hobby. Men jag ger inte upp.

Och kors i taket - ett av alla mina odlingsprojekt har faktiskt gått bättre än alla andra tillsammans.

Jag sådde majs i våras. Började med att odla upp dem inomhus för att sen plantera ut dem. Alla dog - utom en.

Och döm om vår förvåning när den faktiskt fortsatte att växa och är nu en ståtlig majsplanta som är högre än Oskar.

Och det kommer till och med en majskolv på den.

Jag har ingen aning om när den är klar, hur vet man det?

På webben har jag läst mig till att man skördar på hösten. Men det gäller stora fält och när vet man när hösten är?

Hur det än går är jag mäkta stolt över min enda majs.

Nästa år kanske vi fördubblar skörden och får två. :-)

  Emma hjälper till att vårda vår lille majsplanta. Viktigt att vattna.

Och här kommer då majskolven. Visst är den fin!

Min syster Lotta och hennes familj ska flytta. Endast 500 meter, men ska man flytta hela sitt bohag så spelar det ingen roll om det är nära eller långt. (Eller Jo,en flytt mellan London och Styrsö, som Lotta berättade om lät lätt krångligt).

På Styrsö får man inte köra bil. Där kör man små golfbilar och flakmoppar. I morgon ska dock syrran & co få hjälp av chefen på Ica, för han har en lastbil som de kan använda med flytten.

Idag flyttar de hennes piano. De, det är 5 starka män, alla Styrsöbor.

Ett piano flyttar man inte i en handvändning så det ska bli intressant att höra hur det gick. Hoppas de inte behövde ta pianot på flakmoppen...

Jag var där igår och vi förflyttade lite. Körde ett gäng omgångar med allehanda saker som vi fick plats med på flakmoppen. Det var blommor och stolar och lådor med skafferisaker och gardinstänger. Lotta såg inte mycket där bakom alla saker, så jag var navigatör. Det gick fint. Och vi fnittrade en hel del och fikade lite emellanåt. Sen kom fler vänliga Styrsöbor och hjälpte till efter att jag åkt hem, så jag tror säkert att den här flytten går galant!

  Lotta kom och hämtade mig vid båten. Stilsäker som alltid! :)

Som sagt, sikten var väl inte helt klar...

Tänk att se havet från sin balkong!

Och under tiden som jag var på Styrsö, var Andreas och barnen ute vid Nääs och fiskade. Emma var supersur för att hon inte fick slänga fiskespöna i sjön:)