Två trötta systrar gör sig i ordning för natten vid tvåtiden efter lyckat kalas. 

När man har en man som absolut inte önskar sig något till sin födelsedag (förutom en gasolgrill á la modell dyr och en luftballongfärd med tillhörande fyrverkerier förärat honom) då är det svårt att hitta på något kreativt.

Så jag hittade på en överraskningsfest. Med lite kort varsel var det fantastiskt att det blev hela 16 vuxna och 8 barn - och Andreas anade ingenting.

Jag fick dock skicka iväg honom och Oskar till Göteborg på ärenden och badsim mellan 11-16 igår så att jag och Emma kunde handla all mat och besöka bolaget. Och sen fick han snällt hålla sig på övervåningen tills klockan slock sex och de första hemliga gästerna ringde på dörren.

Det blev faktiskt väldigt lyckat med lite mexikanskt tema, tårtor och massa snacks. Och vi avslutade kvällen med Singstar. Kan ju aldrig gå fel. Och Andreas var helnöjd.

Då var det okej att mina andra presenter var lite beige.

Dessutom sov syrran och svågern över så vi fick förstärkning vid födelsedagsfirandet i morse.

Sen blev det ännu mer sockerchock då Andreas syster + barn + mor kom på lunch.

Eftermiddagen ägnades i soffläge. Och därefter var det dags att chocka kroppen igen - det var dags för fotbollssäsongen att dra igång. 

En timme av spelade med 10 andra damer i varierande åldrar. Så jobbigt! Men oj vad kul det är. Jag har tyvärr fortfarande lätt ångest inför kommande matcher. Sitter i från ungdomsåren då vi gick från att spela på skoj - alla får vara med - till att laget blev väldigt bra och väldigt toppat. Och jag var inte den som spelade för att jag var bra utan för att jag tyckte det var kul att spela i ett lag.

Men nu är nu och kanske tar jag mod till mig och är med på matcher också i år.

Innan jag for sa Oskar att jag skulle göra många mål. Jag sa att det ju var längesen jag tränade nu, så då visade han hur man skulle skjuta.

När jag kom hem kunde jag avrapportera att jag gjort tre mål.

Jag -  en stolt soccermom - fast omvänt :-) 

/Mia

Jag skrev inget igår. Min hjärna var för trött efter en kreativ dag i Oslo med alldeles för mycket vin på jobbmiddagen på kvällen. Så det blev ett par timmars sömn på bussen till Göteborg, lite mera jobb på eftermiddagen och iväg och hämta ungar. På kvällen somnade jag först i Emmas säng. Sen i Oskars säng. Vaknade där vis halv två och gick och la mig i min egen säng.

Hade jag skrivit något innan jag tittat på nyheterna hade det antagligen handlat om bensinpriset. Att jag tankade full tank för 855:- i går. Då låg priset på 14.02 Oj vad billigt, dagen innan kostade det 14.28

Men ett högt bensinpris och att vara lite trött är ju en fis i rymden.  

Vi har inte just drabbats av en jordbävning, med tillhörande flodvåg och haveri på kärnkraftverk.

Man får ta vara på det som betyder något medan man kan. 

Så idag har jag hemligheter för mig. Det kan betyda ganska mycket. 

Om det handlar om någon som strax fyller år.

Gotto Go.

/Mia

Kalvbräss, gåslever, pilgrimsmussla, kalix löjrom, duck confit, lammfilé, blåmusslor, chokladmousse, belgisk våfflå med blåbär & créme brulé.

Långt från pinnekøtt, ribbe och koketorsk.

Och hur gott som helst. Utom möjligtvis blåmusslorna som åkte ut gång efter gång på grund av överkokthet.

Förutom denna goda mat har vi avhandlat Johanna Koljonen och en väldigt massa snack om livet före döden. Och efter döden. Vad tror vi egentligen? Chefens chef har haft liv före detta. Flera stycken faktiskt. En ganska fin tanke egentligen.

Sen handlade det mycket om vad man gör av livet före döden:

"Vi kan göra det bästa av det! Att ta så här mycket energi och skapa så HÄR mycket energi. Det är Gud"

"Det kostar ingenting att expandera energi"

Kloka ord i Norge - av en svensk.

/Mia

"Oj, vad det blöder."

Man vet att det inte kan gå väl när man går till tandhygeinisten för andra gången på en månad och hon öppnar upp med: "Det ska visst snöa idag", medan hon håller upp olika instrument av vass karaktär som snart ska in i min mun.

Jag har varit så duktig sen förra gången. Använt tandtråd varje kväll, till och med när vi kommit hem riktigt sent. Och jag har borstat med min Zendium-tandkräm som inte alls smakar lika gott som den som Andreas använder. Och jag har gurglat med gurgelvätska för att bli av med min tandköttsinflammation.

Så här lät det idag: Ojojoj...det här ser inte bra ut...oj oj vilken djup ficka det var där...hmmm 5 millimeter..kan du gapa större..ojojoj, har du verkligen använt tandtråd..hosthost..så inflammerat...risk för tandlossning...det här är ju inte klokt..humhum..du borde nog ta bort visdomstanden..oj vad det blöder...nu ska jag använda ultraljudet, det kan göra lite ont..weeee...skrap skrap...ojojoj..tandlossning...

Det var INTE kul. Det var värre att höra hennes ojande än att få skrapat så det ilade inne i huvudet. Och så ställde hon frågor hela tiden. Trots att hon borde veta att man inte kan svara när man har såna där vita kuddar och fullt med instrument instoppade i munnen.

När jag frågade om det kommer att bli bra svarade hon bara att det är upp till mig, hur mycket jag jobbar med mina tänder. Jag får lägga i en högre växel, för jag vill gärna behålla mina tänder. Och mina pengar. Fast mest mina tänder.

Resten av dagen kände jag mig mörbultad i munnen och fick ont i huvudet på köpet.

Men, det finns ljus i tunneln.

När jag kom hem fanns det en överraskning till mig. 

Ett paket. Med en alldeles egen elektrisk tandborste.

Har jag sagt att jag har världens bäste make?

Så nu ska jag gå och gurgla, tandtråda, zendiuma   - och borsta med min splitter nya tandborste, som har 2-minuters timer!

Puss å kram

/Mia

   136.1 st spaghettistrån, okokta

(baserat på summan av klockslag i Mias blogg 8/3 2011)

Det är fantastiskt hur tiden är konstant, men ändå kan gå så fort vissa dagar. Idag var en sån dag när klockan snurrade fortare än jag hann blinka. Och då hämtade jag ändå chefen kvart över 7 i morse.

Vi jobbade på och helt plötsligt var klockan tjugo över 12, jag höll på med tre saker samtidigt och dessutom skulle vi äta lunch innan ett möte som började klockan 13. Jag har aldrig ätit en indisk lunchrätt så snabbt förut.

Tiden på mötet gick också vansinnigt fort och plötsligt var klockan 15. Det kändes som att vi precis hade kommit igång, men jag och de andra var tvungna att rusa.

Naturligtvis körde jag fel när jag skulle från Grönsakstorget och ut på E20.

Jag hamnade faktiskt på Gustav Adolfs Torg och snurrade runt där en stund innan jag insåg att enda vägen att ta sig därifrån var att köra samma väg tillbaka.

Till slut kom jag rätt. Och hämtade barnen. Kvällen försvann i ett jehu i matlagning, badning av barn, tvättande och plockande och när barnen somnat vid åtta fortsatte jag att jobba. 1 ½ timme som också gick alldeles för fort, jag skulle ha hunnit lite mer, men blev för trött i ögonen.

Så kom Andreas hem. Han hade varit på middag med före detta kollegor. Han hade med sig gardinstänger och berättade att han åkte från jobbet halv fem (från Torslanda). Klockan kvart i fem var han på IKEA (Bäckebol). Tio över fem kom han ut från IKEA med det han skulle ha. Tjugo över fem var han på Masthuggstorget och hade plötsligt 40 minuter att slå ihjäl innan middagen började och restaurangen öppnade. Det var kallt och han var toanödig. Tiden gick väldigt långsamt.

Så olika det kan vara! 

Jag pratade med min näst äldste bror förut. Han livar alltid upp! Han berättade att hans äldste son kommit och sagt:

"Pappa, jag är hungrig!"

"Ta lite lasagne"

"Men pappa, jag vill ha riktig mat!"

"Vad vill du ha då?"

"Jag vill ha riktig mat! Jag vill ha Spagetti & Köttfärssås!"

You say lasagna, I say spagetti & köttfärssås  :-)

Inspirerade i alla fall mig till att laga just spagetti och köttfärssås.

Nä. Hög tid att gå till sängs. 

Natta natta.

/Mia (grattispåkvinnodagensemledagenpannkaksdagen)

...heter det ju, men på Rapport visade de förut hur det var några som väckte en björn ur sitt ide. han hade inte sovit färdigt, utan det var i forskningssyfte. Björnar är tydligen i toppform efter att ha sovit hela vintern och är tjocka utan hälsoproblem. De ville väl kolla varför inte människor funkar på samma sätt eller nåt.

Synd om björnen tänkte vi.

Jag försökte väcka min kropp förut. Den har legat i ide hela vintern och nu masade jag mig äntligen ut på en "rasktrekilometerspromenad". Svägerskan åkte Vasaloppet igår. Det är 9 mil. Nästan lika långt som mellan Årjäng och Karlstad om det säger någon nåt. Hon var ute i över 6 timmar! Jag är grymt imponerad av sådana personer. Samma med marathonfolket. Imponerad är bara förnamnet. Men jag tycker det är lite tokigt också... Hursomhelst så fick jag inte igång Spotifylistan i iPhonen, men körde igång nån radio-app som hette Rockklassiker.

Det första jag hör är "Eye of the Tiger". 

Det var 80-talstimmen på Rockklassiker. Hade jag inte haft mina klumpiga vinterkängor hade jag kanske börjat joggat á la Rocky.

Blir jag duktigare så ska jag belöna mig med ett par springskor.

Men jag lär väl komma ut från affären med ett par skor i storlek 24.

Av någon anledning går jag alltid in i affärerna med en ambition att köpa något nytt och fint till mig själv. Jag kommer alltid ut med ett barnplagg till Emma eller Oskar. Det finns liksom aldrig något som jag hinner gilla innan det är dags att gå därifrån.

Men det kanske ligger i släkten. Mamma var på besök i Göteborg förra veckan. Ena dagen köpte hon faktiskt en blus, som hon kom på inte passade så bra. Så istället för att byta den mot ett annat plagg i vuxenstorlek, gjorde hon som jag alltid gör - och köpte barnkläder till barnen istället.

Jag träffade på en av mina Flodamammavänner vid dagis förut. Hon hade haft en skruttig dag så hon och hennes ungar hängde med till Allum. För som hon uttryckte det: " när man har haft en skruttdag är det bara att go with the flow, så kanske det händer något roligt som väger upp."

Nu fick Allum bli det som vägde upp. Hennes barn upplevde för första gången fiskarna i havet-projektionen på plan3. Det är alltså en projektor som visar fiskar som ser ut som de simmar omkring på golvet. Storkillen bemötte detta med skräckblandad förtjusning - det kunde ju faktiskt vara riktigt vatten! Han såg väldigt gullig ut där han stod och doppade tån i det artificiella vattnet.

jag vet inte om min Flodamammavän fick en bättre dag, men hennes barn fick garanterat något att prata om i alla fall!

Go with the flow var mottot vi fortsatte på här hemma. Emma börjar ju prata så smått och på kvällen var det ord och inga visor:

"Sova!"

Bäst att smida medan järnet är varmt. Men först pyjamas. Och tjejen valde bort den ena pyjamasen efter den andra. Ingen dög. Vi gick över till Oskars byrå och kollade om något kunde passa damen. Men icke. "Näe!" var det enda svar jag fick. Då kom Andreas. Han plockade fram en av  pyjamasarna som hon tidigare ratat, hon lyste upp, utbrast "jaaaa" och dök i tröjan utan problem.

Nästa ord var

"Välling!"

Och efter detta var det sovatajm på riktigt.

Go with the flow helt enkelt.

/Mia

Risin' up, back on the street 
Did my time, took my chances 
Went the distance, now I'm back on my feet 
Just a mom and her will to survive 

Ur "Eye of the tiger" (bara lite mammafierad:)) - Survivor

Natta natta!

/Mia

Ibland gör man inte många knop på lördagen. Ibland är det tvärtom.

Igår var det späckat schema som gällde från morgon till sen kväll, så idag har vi dragit i handbromsen och kör lugna gatan.

Men det är ju VÅR i luften! Kanske är det därför man får energi och orkar hålla på med olika aktiviteter hela dagen.

Eller som Oskar uttrycker det: Jag har så mycket krafter så du kan få lite av mig mamma.

Nu ligger vi i soffan hela högen. Vasaloppet är på, på burken och Emma och Andreas roar sig med att se hur många strumpor som man kan trä på min fot.

Oskar spelar Angry Birds. Föga förvånande.

Snart blir det en promenad i solen. Sköna söndag!

En lördag i mars i bilder:

Äkta vårtecken - springtävling på egenritad bana

utanför huset med våra ungar och grannbarnen.

En fräsch brud efter badsimmet på Valhalla.

Brorsan övade dykningar idag, gick väldigt bra.

Nästa stopp - Bushuset. Andreas jobb hade

abbonnerat stället så det var lagom mycket folk.

Stora rutchkanan är att rekommendera även för vuxna!

Vi avslutade dagen hos Dalblads, som bjöd på

fantastiskt god mat och jättetrevligt sällskap.

Ska bli så kul att åka till N.Y med dem!

Avslutningsvis ett litet klipp från årets film, enjoy om ni lyckats missa detta!

Äntligen fick vi delad andra plats i Quizen på Norsesunds station. Låter kanske banalt men varje gång har vi hamnat preciiis utanför vinstpotten.

Nu fick vi i alla fall 150:- att dela på. På sex personer. Men känslan är fin!

Idag vet vi t.ex att Herkulesplanet från 1947 hade en flygplanskropp av trä, att Falklandskriget ägde rum 1982 & att Roxettes senaste album heter Charmschool.

Och mina Flodamammavänner är så fina.

En jättetrevlig kväll som vanligt med dem!

Vinstpott, kladden med svar -

och vinnarnamnet - Angry Birds:)